Bildsemiotik, semiotik, Metal, musikvideo, referenstolkning, subkultur, hårdrock.

Inför detta examensarbete hade båda författarna enligt dem själva mött relativt lite bildteori i skolan. Eftersom teorin har varit så pass central på högskolan väcktes ett intresse för frågan: Hur arbetar bildlärare på fältet med teoretiska begrepp och bildanalys. Begreppet vi har valt att arbeta är semiotik och hur bildlärare arbetar med detta. Vi har varit ute på fem högstadieskolor och intervjuat fem bildämneslärare. Vi har valt att göra detta med semistrukturerade intervjuer. För att få insikt och kunna behandla våra frågeställningar har vi använt oss av litteratur som berör ämnet semiotik och semiotik i bildundervisning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det är relevant att tala om könsöverskridande i teaterpjäsen Den elektriska flickan samt se om det går att möjliggöra förändringar i ett sådant arbete. Teoretiska perspektiv är semiotik- och genusanalys samt dramaanalys av pjäsens manus, analyserande av dess sceniska slutproduktion och därtill intervjuer. Dessa fungerar som ett gestaltande ljudverk och ger ökad förståelse kring arbetsprocessen. Jag har funnit att det är möjligt att jobba utanför rådande könsidentiteter att det finns intresse från skådespelare, regissör och dramatikers håll att frångå bilden av teatern som ett speglande av verkligheten, där vi ständigt reproducerar bilder av en normerande könsuppdelning.

I denna uppsats har vi genom en kvalitativ textanalys jämfört hur Al Jazeera och SvD rapporteratom Sydsudan under ett tidsspann på arton månader. Underlaget för forskningen är tio artiklarfrån SvD:s webbsida och tio artiklar från Al Jazeeras webbsida. Våra frågeställningar är; Vilkaretoriska grepp använder sig de olika medierna av och skiljer sig användningen på något sätt, ochi så fall hur? Vi har även formulerat en hypotes där vi påstår att en analys av de retoriska greppenkommer att synliggöra ideologiska underliggande meningar hos respektive nyhetsleverantör.Genom att formulera tio frågor utifrån den massmedieretoriska innehållsanalysen har vikunnat synliggöra olika retoriska grepp som används av skribenterna; däribland metaforer,liknelser, personifiering, värdeladdade ord och miljöbeskrivningar.Detta är en diskursanalys där vi tillämpat semiotiska teorier om språk och retorik. Våraresultat visade att det fanns flera likheter än skillnader gällande den språkliga gestaltningen hosde båda medierna.

Semiotik och bildanalys med spelifiering i fokus..

Diskussionen om att kommuner ser pa? sina medborgare mer som kunder a?n som inva?nare har blivit allt mer vanlig. Den ha?r uppsatsen behandlar hur en kommun anva?nder sig av spra?ket, genom texter pa? hemsidan och det a?r en komperativ studie pa? Jo?nko?ping, Kalmar och Va?xjo? kommun. Det kan uppsta? en viss problematik om en kommun anva?nder sig av ett mer kommersiellt spra?kval, det ha?r problemet diskuteras i slutdiskussionen.

For the sender of television advertising, it is important to utilize content that gives effect, especially to get the receiver?s attention and then maintain it (Hägg, 1998). What is the content of a commercial that creates effect? Previous research focused on the impact that commercials have on the receivers. A discussion of which content that produced effect in commercials does not occur.

När en kock komponerar en maträtt som skall fotograferas kommer han behöva göra en medveten estetisk bedömning innan maträtten tillagas, för att sedan analysera och förstå hur betraktaren uppfattar matfotografi.I denna litteraturstudie är syftet att undersöka hur estetiska begrepp och bildanalysmetoder tillämpas inom matfotografi.Uppsatsen bygger på en litteraturstudie, där fyra vetenskapliga artiklar har tillämpats för att besvara syftet.Resultatet i litteraturstudien visar att det är svårt att finna en metod att applicera på matfotografi, men om det går att skapa ett språk med flera metoder tillsammans finns det stora fördelar ur ett analytiskt perspektiv.Tillämpningen av estetiska begrepp tillsammans med bildanalyser är komplicerat och forskningen som gjorts är inte tillräcklig.

Textanalys och textsamtal är två begrepp som varit uppe på tapeten ett bra tag i såväl forsknings- som skolvärlden. I den senaste ämnesplanen för gymnasiet från 2011 skrivs begreppen fram som viktiga delar av svenskundervisningen. Eleven ska förutom att kommunicera och producera texter även kunna granska, värdera och bearbeta dem. Samtidigt inom forskningsvärlden betraktas textanalys och textsamtal som värdefulla verktyg för att utveckla elevers skrivande. Med tanke på den syn man har idag vad gäller skrivutveckling, ska dessa redskap introducera och stödja tanken om att texter är kontextuellt förankrade och att skrivutveckling bygger på utveckla olika slags skrivande.

?If we consume the product as a product, we consume its meaning through advertising? ? Jean BaudrillardSyftet med denna studie är att identifiera och analysera bakomliggande myter om lycka i kommersiella reklamfilmer, utifrån ett konstruktionistiskt perspektiv. Analysmodellen, som bygger på semiotik och neoformalism, genererade kunskap om de olika berättarstrukturerna kring lycka i de undersökta reklamfilmerna. Resultaten indikerade framförallt att berättarstrukturerna om lycka grundar sig i myter som är starkt kopplade till den kapitalistiska ideologin. Studien avser därmed att blottlägga och analysera myter om lycka i reklamfilmer ur ett kritiskt konstruktionistiskt perspektiv..

Syftet med denna uppsats var att genom en genusvetenskaplig och socialkonstruktivistisk ansats undersöka hur kvinnor framställs i de svenska hårdrocksmagasinen Close-Up Magazine och Sweden Rock Magazine. Då majoriteten av den genusrelaterade medieforskningen har intresserat sig för reklam- och modebilder finns en kunskapslucka kring hur kvinnor framställs i bilder inom genrer vid sidan av dessa.Denna studie avsåg att genom semiotisk textanalys undersöka bilder i dessa magasin, för att identifiera de kvinnliga stereotyperna i dem och sedan jämföra dessa med etablerade stereotyper som tidigare forskning påvisat. Sammanlagt analyserades 28 bilder i 15 magasin från 2013 utifrån feministisk blickteori och Goffmans teori om könsframställning.Tre tydliga kvinnliga stereotyper framträdde i resultatet. Dessa benämnde vi som Den hårda, Den medkännande och Den objektifierade. De två sistnämnda är väl kända sedan innan inom forskningssammanhang medan Den hårda kvinnan, som bland annat uppvisar tecken på aggressivitet, avsky och överlägsenhet, inte påträffats i liknande studier innan.

Denna undersökning syftar till att undersöka vilka attribut som ska tas hänsyn till vid skapande av ikoner. Undersökningen utgår från en taiwanesisk undersökning där attribut har identifierats och undersökts med hjälp av grafiska designers. Som grund för ikonförståelse appliceras semiotik och Charles Sanders Peirces triadiska modell på ikoner. Intervjuer och enkäter har utförts för att rangordna attribut, samt diskutera dess relevans vid ikonskapande. Resultatet visar att kontext (kultur, ikonens placering, medium etc.) och målgrupp har mycket stor betydelse vid ikonskapande och respondenterna uppvisade därför svårigheter med att rangordna attributen..

Syftet med det här arbetet är att utforska och undersöka hurvida man kan koppla eller associera känslor till ett tredimensionellt objekt genom att manipulera dess färg och mönster. De processer som användes vid val av färger och mönster är baserade på forskning kring färgteori och färglära. Mönstren var även baserade på semiotik, produktutveckling och ?emotional design?.Undersökningen genomfördes i form av en semi-strukturerad intervju där 17 informanter medverkade. Resultatet påvisar att färg och mönster uppfattas på olika sätt från individ till individ men att majoriteten av objekten fick känslor associerade till sig.

Medierådets rapport Ungar och medier 2010 belyser att barn och ungdomar mellan 9 till 16 år tittar på TV minst en timme om dagen.[1] Enligt Huntemann och Morgan har TV stort inflytande på hur denna åldersgrupps värderingar formas, vad de tänker på och pratar om.[2] Vi har genomfört en textanalys av Sveriges Televisions ungdomsserie Vilma och empirin i vår studie har varit avsnitt ur serien. Syftet med textanalysen var att undersöka vilka budskap serien förmedlar till sin målgrupp, som är ungdomar i åldern 12 till 15 år[3], och hur de förmedlar dessa budskap. De teorier som har legat till grund för forskningen är hermeneutik, kritisk diskursanalys och semiotik.Resultatet av de tolkningar som vi gjort i vår analys är; att serien Vilma med hjälp av dess karaktärer förmedlar moraliska budskap till sin målgrupp. Vår tolkning av moraliska budskap är ?budskap som formar en god samhällsmedborgare?.

En fallstudie har gjorts där kvalitativ metod har använts genom intervjuer och textanalyser. Semiotiska analyser har genomförts på utvalda annonsbilder, en reklamfilm och en blogg..